Om representationssystem, modaliteter och mer…

Vad är representationssystemen inom NLP?

De utgörs av våra sinnen som vi utöver att använda för att alls ta in data om världen utanför, även använder för att re-presentera, dvs internt återskapa våra minnen av det vi upplevt tidigare och våra konstruerade upplevelser av saker vi föreställer oss kommer hända i framtiden.

Vi har fler än de fem sinnen som NLP ägnar sig åt, men de faller utanför ramen för vad man ägnat sig åt att modellera i dagsläget. Därför lär du dig som NLP-utövare i första hand att fokusera på VAKOG-modaliteterna och deras attribut (submodaliteter inom NLP, meta-modaliteter inom Neuro-Semantics).

– Visuell (syn)
– Auditiv (hörsel), vilket i sin tur delas in i två underklasser; auditivt tonal (ljud, toner), auditivt digital (ord)
– Kinestetisk (känsel)
– Olfaktorisk (doft/lukt)
– Gustatorisk (smak)
– Motoriska rörelser

För var och en av dessa modaliteter gör NLP dessutom åtskillnad på extern information (e) vs intern information (i). Vidare delar vi in informationen i konstruerad (c) respektive ihågkommen (r). Aktuell hjärnforskning kring minnet visar att vi varje gång vi hämtar upp ett minne och bearbetar det dessutom påverkar minnet (dvs vi omkonstruerar det vi minns). Så även när vi säger att vi minns något innebär det en konstruktion baserad på de fragment vi har lagrat där vi villigt hallucinerar in nya data beroende på vilka suggestioner vi utsätts för. Å ena sidan innebär det att gränsen mellan minne och konstruktion suddas ut så att det är meningslöst att kolla efter vilken sida av kroppen som en klient riktar sin blick – och å andra sidan innebär det att vi nu har en förklaring till varför tekniker som fobikuren faktiskt fungerar så bra som de gör.

När vi samlar data för att bygga en modell över hur någon gör för att prestera exceptionellt bra inom en viss färdighet och jagar skillnaden som utgör skillnaden, fångar vi de olika arbetsmomenten som modellen utför. En rad med data som i sig själv motsvarar receptet för vad personen gör på insidan i ett speciellt steg kan som minst innehålla V A K och personens interna dialog (V, A-t, K, A-id) även kallat för en 4-tuple. En 6-tuple inkluderar även O och G, dvs lukt och smak.

Vi skaffar oss tidigt ett föredraget system (t ex kan vi föredra att ta in information via bilder) men detta kan skilja sig från det system vi föredrar att använda för att komma åt information vi lagrat. Kanske föredrar vi att se bilder för att lära oss nytt stoff, medan vi i första hand använder oss av vår inre dialog (auditiv intern) för att hitta till de bilder vi lagrat. Sättet vi använder för att hämta upp redan lagrad information kallas för det ledande systemet (lead system), alltså det system som ”leder oss till” den information vi söker, inte det system som leder över alla de andra.

Inom NLP har man gjort ett antal antaganden, som var och ett ska ses som en grovgeneralisering, men som tillsammans kan ge vägledning om vad en person använder för system för att ta emot, bearbeta och lämna ut information.

Dels har vi den av forskningen ratade modellen med ögats åtkomstsignaler, med andra ord antagandena att vart vi riktar blicken säger något om huruvida vi just då bearbetar känselintryck, talar med oss själva, minns eller konstruerar bild- respektive ljudinformation.

Modellen används t ex för behandling av PTSD (framgångsrikt enligt forskning, ska återkomma med källhänvisning). Det betyder dock inte att den är korrekt, bara att det kan finnas en annan förklaring än den NLP ger i dagsläget.

Åtkomstsignalerna är dock inte avgörande. De har bara varit en av flera modeller som ska används tillsammans för att hjälpa utövaren att pricka in vad som sker hos personen den pratar med.

Andra verktyg för att kalibrera aktuell modalitet är te x att kolla in gester, taltempo, kroppshållning, samt språkval.

En visuellt processande individ verkar i högre grad använda sig av yviga gester i ögonhöjd, verkar titta på bilder i taket, talar fort (för det är så mycket information i bilden som måste ut i textform att det är bäst att hålla uppe tempot för att hinna med innan nästa bildväxling sker).

Det visuella språket avslöjas även i textform då individen kan tacka för ett bra möte genom att säga att allt såg bra ut, eller att det vore fint om ni kunde ses för att den ska få bilden klar för sig, skulle ni kanske kunna boka in ett möte inom den närmaste tidshorisonten…

En auditiv individ pratar mer melodiskt, i ett mer avvägt och balanserat tempo, med tydlig artikulering, väl avvägda pauser, betoning på viktiga ord och gester som snarare är verktyg för att understryka det som sägs än rita ut vad som sägs.

Det auditiva språket gör sig hört genom att personen väljer att tacka för mötet genom att påpeka att det låter bra, dessa åtgärder klingar välbekanta, att det är viktigt att alla deltagare får göra komma till tals.

En kinestetisk individ tittar oftare nedåt, pratar långsamt, behöver tid för att hitta orden och känslorna, går in i sig själv för att uppleva det den beskriver och behöver tid för att processa det som den får presenterat för sig.

Den för stunden kinestetiskt processande individen använder sig av ett språk som handlar om hur saker känns, att allt går lätt, eller att livet är tungt, att det gick hett till på mötet och att opponenterna fick sina fiskar varma, att någon är kall eller fick ett kyligt bemötande, att det var lätt att greppa innehållet eller att det känns som om något tar emot.

Det finns förstås även sinnesneutrala begrepp med – dessa är extra viktiga när vi vill fånga någons strategier eftersom vi inte vill påverka hur den individ vi modellerar gör det den gör genom vårt eget språkval. Vi frågar därför i sinnesneutrala termer som ”vad är du medveten om”, ”vad händer först”, ”vad sker sedan”, ”vad händer direkt innan det här”, ”hur tar du beslut om att du är färdig”, ”hur vet du att du ska fortsätta”.

Vi undviker att installera genom att vi avstår från att fråga ”vad föreställer du dig för bild innan du tar ditt beslut” eller ”hur känns det inom dig när du tar rätt beslut” eller ”hur hör du att det är rätt beslut för dig just nu”.

Vi återkommer till representationssystemen, modaliteteter, submodaliteter och strategier under morgondagen.